Tårarna rinner i ensamheten. Det är då man bara accepterar och går vidare, som inget hänt. Eller?

Nu till nästa steg. Mirror...

När dagen kom var det bara acceptera och gå vidare. Då insåg jag att jag borde gjort det tidigare. Men ingen kan ta ifrån mig att jag inte försökte. Att jag sa, sa igen och igen. Jag försökte allt jag kunde. Dock var inte känslorna dom samma som mina så nu till nästa steg, nästa del i livet.

Det är bara begrava känslorna i jobb och ta nästa ruta i schackspelet vi lever i. Mest av allt är jag arg på mig själv som vanligt. Att jag inte såg nejen som kom. Att jag var lika blind som alla andra som får dom nejen. Men jag vill inte mista mer så jag stoppar nu. Så nu måste jag inse att den jag tycker mest om är min bästa vän och inget mer. Vill inte mista min bästa vän så jag begraver mina känslor och tar i tu med livet.

Dessutom måste jag få bort det som stör mig mest. Så det är bara sätta igång.

"If I could be your mirror, You could see through my eyes. What a beautiful sight right in front of me

If only you could see, Oh, you could see it clearer. All those beautiful lies that you never believe Baby, they are true

I'd show it all to you, If I could be your mirror, If I could be your mirror, oh"

Blev inte ledsen för inga fler avsnitt. Blev ledsen för att jag insåg att jag skjutit på att se nejet så länge!
Nu gå vidare!

läs mer under bilderna!

När, Var, Hur och Varför?

En oärlig tillvaro med tysta lögner och det är "aldrig mitt fel".

Det livet jag borde tagit i tu med för länge sedan, den oärlighet jag bott med så länge.
Den oärlighet som alltid säjer - jag minns inte. Istället för att ta åt sig i det man själv gör och råda bot på detta.

MEN VART BÖRJAR MAN?

Det blir dom kommande dagarnas lärdom att ta reda på. För om jag skall komma dit jag vill och inte känna det som gör så ont. Måste jag ägna sten hårt arbete till att göra det jag skall och inte tillåta mig själv att göra annat än just det! Om jag skall göra saker måste det vara på mina vilkor och jag måste börja ta mig på allvar igen! Annars kommer jag aldrig framåt.

Jag skriver alltid ta kärleken du känner och använd den till att bli det du vill.

Det är ju precis det jag just nu inte gör SÅ HÄR OCH NU GÖR PRECIS DET ÄR DU SNÄLL ZITAZOO!

Med kommande tid framöver, "December" som jag tycker är så jobbig. Då är båda mina tjejer är födda och jag själv. (11, 17, 30 Dec)
På det jul och nyår, så är det i
särklass den jobbigaste mest ensamma månaden på hela året i mitt liv. Så måste jag jobba hårdare så jag inte känner dom ledsna känslorna och använder kärleken till den kretivitet jag nu måste förlita mig på.

Kommer försöka pumpa upp denna blogg ett steg till och sen ett till.

Nu planerar jag en dag eller två. Sen får vi se vart jag kommit i allt detta...

På återseende. Kram vart du än är. /ZitaZoo

Gillar

Kommentarer